Gestaltning som undersökning

Gestaltning som sociokulturell och tematisk undersökning

Som jag nämnt tidigare baserades min gestaltning på sociokulturella teoridelen om ”att inta den andres perspektiv” som anses vara en av de mest grundläggande teorierna enligt Dewey och Mead. Mead förtydligar det ytterligare då den andres perspektiv inte behöver vara en människa utan även ett djur eller en sak. I nästan alla lärande situationer ingår det en mängd olika perspektiv att ta till sig(Dysthe, 2001 s.126-129). Till exempel i gestaltningsexperimentet fanns det:

·         Andra individers perspektiv t.ex. erfarenheter i form av Dewey och Meads begrepp social. Samt fakta kunskaper men även motiveringen skilde oss åt. Min motivering och kunskap fick mig att reflektera utefter den litteratur jag läst. Mina vänners motivering låg främst i glädjen över att få baka, testa på en ny infallsvinkel och umgås vilket ledde till andra reflektioner.

·         Perspektivet av de fysiska, i gestaltningen var detta t.ex. ingredienser, då vi bakade efter ett italienskt recept (ingen av oss kan italienska) innebar det en tydlig språkbarriär. Därför fick vi gå tillbaka till tidigare erfarenheter som att socker och ägg brukar vispas kraftigt eftersom…osv. Ytterligare perspektiv att ta hänsyn till var beräkningen av mängd socker, mjöl t.ex. är det rimligt att x-antal gram blir såhär många teskedar?  Beroende på vad man har för tidigare erfarenheter är olika delar av en problemlösning lättare och svårare. Den första delen av perspektivlärandet är då individen lär sig hantera redskap, den andra är kvalitén av erfarenheten dvs. vad gick bra? Vad kan förbättras? Denna del kallas reflexiv intelligens och är något mer målstyrd.  

·         Verktyg i form av språk. Genom socialt samspel och samtal kunde vi under experimentet konstruera och rekonstruera kunskapen som bakningen gav oss. Dewey och Mead förklarar att denna process ger individerna kontext och samband till framtida situationer (Dysthe, 2001 fr. 126). 

      Gestaltningsarbetet utgick från den sociokulturella teoridelen om ”att inta den andres perspektiv”. Enligt Dewey och Mead är detta en av de grundläggande processerna för att nå kunskap. Alla människor är olika och upplever olika saker även om de befinner sig i samma situation. Detta beror på vad individerna har för tidigare historiska, kulturell, emotionella erfarenheter. Ytterligare spelar vår förmåga till att se sig själv och sitt egenvärde in i vad avläser i en situation. Därmed blir också erfarenheterna något olika trots att situationen är densamma. Via samtal och diskussion kan individerna konstruera och rekonstruera den fakta som situationen har bistått dem med. Denna process ska enligt Dewey och Mead generera kontext och samband för individen (Dysthe, 2001 fr. 126). 

      Enligt läroplanen är det visentligt att skolan ger eleverna möjlighet till att utveckla en förmåga att ”förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar” vidare står det att detta sker genom ”aktivt samspel”(www.skolverket.se, 2011 s.11).  

Gestaltningen kan således anses som en undersökning av den sociokulturella teorin om att inta den andres perspektiv. Vidare utgick den ifrån Deweys fem punkter i läroprocessen. Processen tar avstamp i en problembaserad frågeställning för att i steg två definiera problemet. Vidare försöker individen, individerna finna olika lösningar för att sedan analysera och utvärdera de lösningar vi hittade såväl som utfallet av de olika lösningarna som man gemensamt kom fram till. Dewey ansåg att individerna med detta arbetsmetoden skulle kunna gå tillbaka och göra nya försök och finna alternativa infallsvinklar och lösningar (Dysthe, 2001 s.134-136). 

I tematisk undervisning skriver forskaren Jan Nilsson om fördelen med att låta eleverna utgå ifrån en problembaserad frågeställning. Att elevernas förmåga till att vidareutveckla och sätta kunskapen i annan kontext ökar. Vidare upplever han att elever med svårigheter inom ett visst område lättare kan ta till sig den nya kunskapen.Läroböckerna förlorar härmed sin huvudroll det som istället tar över är elevernas egna val av tema. Undervisningen som tar plats sker istället parallellt ex svenska, religion, etik.  (Nilsson, 2007 s. 21-22).

hämtat från Bergqvist, R. (2012) Ämnesöverskridande undervisning hämtat den 2012-05-19