Gestaltning
som sociokulturell och tematisk undersökning
Som jag nämnt tidigare baserades min
gestaltning på sociokulturella teoridelen om ”att inta den andres perspektiv” som
anses vara en av de mest grundläggande teorierna enligt Dewey och Mead. Mead
förtydligar det ytterligare då den andres perspektiv inte behöver vara en
människa utan även ett djur eller en sak. I nästan alla lärande situationer
ingår det en mängd olika perspektiv att ta till sig(Dysthe, 2001 s.126-129). Till
exempel i gestaltningsexperimentet fanns det:
·
Andra
individers perspektiv t.ex. erfarenheter i form av Dewey och Meads begrepp social.
Samt fakta kunskaper men även motiveringen skilde oss åt. Min motivering och
kunskap fick mig att reflektera utefter den litteratur jag läst. Mina vänners
motivering låg främst i glädjen över att få baka, testa på en ny infallsvinkel
och umgås vilket ledde till andra reflektioner.
·
Perspektivet
av de fysiska, i gestaltningen var detta t.ex. ingredienser, då vi bakade efter
ett italienskt recept (ingen av oss kan italienska) innebar det en tydlig
språkbarriär. Därför fick vi gå tillbaka till tidigare erfarenheter som att
socker och ägg brukar vispas kraftigt eftersom…osv. Ytterligare perspektiv att
ta hänsyn till var beräkningen av mängd socker, mjöl t.ex. är det rimligt att
x-antal gram blir såhär många teskedar? Beroende
på vad man har för tidigare erfarenheter är olika delar av en problemlösning
lättare och svårare. Den första delen av perspektivlärandet är då individen lär
sig hantera redskap, den andra är kvalitén av erfarenheten dvs. vad gick bra? Vad
kan förbättras? Denna del kallas reflexiv
intelligens och är något mer målstyrd.
·
Verktyg
i form av språk. Genom socialt samspel och samtal kunde vi under experimentet
konstruera och rekonstruera kunskapen som bakningen gav oss. Dewey och Mead förklarar
att denna process ger individerna kontext och samband till framtida situationer
(Dysthe, 2001 fr. 126).
Gestaltningsarbetet utgick
från
den sociokulturella teoridelen om ”att inta den andres perspektiv”. Enligt
Dewey och Mead är detta en av de grundläggande processerna för att nå kunskap.
Alla människor är olika och upplever olika saker även om de befinner sig i samma
situation. Detta beror på vad individerna har för tidigare historiska, kulturell,
emotionella erfarenheter. Ytterligare spelar vår förmåga till att se sig själv
och sitt egenvärde in i vad avläser i en situation. Därmed blir också
erfarenheterna något olika trots att situationen är densamma. Via samtal och
diskussion kan individerna konstruera och rekonstruera den fakta som
situationen har bistått dem med. Denna process ska enligt Dewey och Mead
generera kontext och samband för individen (Dysthe, 2001 fr. 126).
Enligt
läroplanen är det visentligt att skolan ger eleverna möjlighet till att
utveckla en förmåga att ”förstå och leva
sig in i andras villkor och värderingar” vidare står det att detta sker
genom ”aktivt samspel”(www.skolverket.se, 2011 s.11).
Gestaltningen kan
således anses som en undersökning av den sociokulturella teorin om att inta den
andres perspektiv. Vidare utgick den ifrån Deweys fem punkter i läroprocessen. Processen tar avstamp i en problembaserad frågeställning för
att i steg två definiera problemet. Vidare försöker individen, individerna
finna olika lösningar för att sedan analysera och utvärdera de lösningar vi hittade
såväl som utfallet av de olika lösningarna som man gemensamt kom fram till.
Dewey ansåg att individerna med detta arbetsmetoden skulle kunna gå tillbaka
och göra nya försök och finna alternativa infallsvinklar och lösningar (Dysthe,
2001 s.134-136).
I tematisk undervisning skriver
forskaren Jan Nilsson om fördelen med att låta eleverna utgå ifrån en
problembaserad frågeställning. Att elevernas förmåga till att vidareutveckla
och sätta kunskapen i annan kontext ökar. Vidare upplever han att elever med
svårigheter inom ett visst område lättare kan ta till sig den nya kunskapen.Läroböckerna förlorar härmed sin huvudroll det som istället tar över är elevernas egna val av tema. Undervisningen som tar plats sker istället parallellt ex svenska, religion, etik. (Nilsson, 2007 s.
21-22).
hämtat från Bergqvist, R. (2012) Ämnesöverskridande undervisning hämtat den 2012-05-19
