Ändrade på min ursprungliga ide inatt, insåg att om jag bygger upp ett rum kan det komma att kännas för...stelt och strukturerat. Istället valde jag att hänga upp "dörrarna" för att skapa en luftigare känsla och friare, det jag vill uppnå med detta är en känsla av det verkliga livet. De vill säga något ostrukturerat och föränderligt. Beroende på var vi själva befinner oss ser vi olika öppningar, tillvägagångssätt i livet.

Bite me!

  

Kommer att bygga upp en liten version av de som jag kanske allra helst hade velat skapa i verklig storlek . Där kakan kanske mer talar för sig själv och är en förlängning av baket som jag numer känner att jag tjatat sönder om hur, vad och varför.

Dörrarna representerar de olika ämnena och hur man ur den gemensamma starten kan fortsätta att fördjupa, förgrena och dra lärdom av sina tidigare erfarenheter för att vinna nya. Jag inser att det kan tolkas som att jag numer "delar upp ämnena" igen men genom att jag fortfarande har kvar "bakningsprocessen" i form av kakan kommer Deweys fem punkter att leva kvar och därmed representeras helheten! 

dörren som leder till?

   

Fascineras lite av dörrar för tillfället...vad de för tankar de väcker. De används frekvent i reklam till exempel arbetsförmedlingens senaste där de använder sig av klyschan(?) "öppnar dörrar för framtiden". Dörren kan även symbolisera att man säger adjö till något eller någon..(ja jag är medveten om att det låter som något ur ett drömlexikon) det finns en mindre uppsjö av olika konstnärer som använt sig av dörrens och dess förmåga till att väcka känslor;

Stano Masar är en ungersk konstnär som 2002 hade utställningen Doors i Danmark. Han har arbetat med dörrar i olika installationer några till är time to close från 2004 och senare Entry-No Entry 2010. http://www.stanomasar.com


Robert Overby (1935-1993) använde sig av dörren och dess innebörd ett flertal gånger i olika material här i avgjuten cementdörr. 


(Robert Overbys minimalistiska tolkning av köket)

Doors was En koreansk konstnär vid namn Choi Jeong-Hwa skapade en enorm installation med hjälp av 1000 dörrar som han funnit på soptippen (Doors, 2011) 

konstnär okänd 

Spindelnät och försök till att gestalta en helhet, kontext av ämnesöverskridande undervisning, blev baknings som installation genom sociokulturellt lärande samt ämnesöverskridande undervisning som blev till ????

Ja det är lite av frågan, min vision gällande bakningen var att gestalta en läroprocess genom samspel med omgivningen. Gestaltningsarbetet tog avstamp ur ett italienskt recept på en chokladtårta. Vi som bakade kan inte det italienska språket, vilket var ett av de grundläggande problemen som vi tillsammans blev tvungna att lösa. Vidare blev vi tre tvungna att inta varandras perspektiv för att förstå hur de olika lösningsförslagen skulle se ut. Till exempel att räkna om gram till tesked, matsked och så vidare. Ytterligare problem som uppstod var användning av nya ingredienser som ingen av oss hade förkunskap om, hur den kemiska processen skulle se ut. Genom samtal om hur var och en upplevde processen med lärdomar och erfarenheter av vårt samarbete av gestaltningen. I gemensam diskussion tog vi upp brister och styrkor med vårt samarbete. Gestaltningen utgick från den sociokulturella teorin om att inta den andres perspektiv. 

De jag glömde ta hänsyn till var hur andra skulle uppleva att jag valt bakning som inkörsport... Att jag som kvinna valt att ställa mig i köket för att baka med mina vänner, frivilligt. Jag är inte bara kvinna utan även blivande lärare och med det yrket kommer det ansvar vilket jag är fullt medveten om.  Att jag har ansvar för att visa upp ett sunt ideal och inte visa upp en bild där jag är bakåtsträvande... Jag inser att det är minimerad mark att ge sig in i köket eller något som är typiskt kvinnligt... Kanske skulle jag vunnit på att göra som Martha Rosler i Semiotics of the Kitchen visserligen ironiserar hon kvinnans roll i hemmet (läs köket) och det går inte att undgå någon att hon är kritisk http://www.youtube.com/watch?v=3zSA9Rm2PZA (1974). 

Besvikelse kanske kan beskriva min känsla efter utställningen. Helt klart hade jag återigen misslyckats med att belysa det jag faktiskt ville dvs. att inta kunskap genom samspel och dialog. Det är svårt att ta kritik även när man vet att den är befogad, vissa delar av den i alla fall... En annan negativ kritik var att jag borde gjort film av bakandet för att det på så sätt hade gett en tydligare bild av samspelet, hade säkert blivit mer intressant men hade jag kommit undan den feministiska vinkeln? Är tveksam till det... oavsett hur jag hade gjort och visat upp min process kommer jag inte ifrån faktumet att jag som kvinna valde köket som spelplan... Boaz Arad (2005) filmar sin mamma när hon lagar traditionell mat till familjen. Han kritiserar och ironiserar genom att klippa in sig själv och mima sekvensvis moderns svar om familj, traditioner och samhället http://www.youtube.com/watch?v=v4VH9uGnY1U . Kanske är det med ironi jag skulle tagit mig an gestaltningen? 

Examensutställning

Min tanke gällande utställningen är att ta en ABC bok och skapa min egna. Genom att använda mig av korten som jag tagit under experimentet, skriva små kommentarer som en ironisk "lathund". Kanske kan beskrivas som de klassiska möter nutid...? Samt skriva in egna passage från det jag kommit fram till i uppsatsen.  Jag har även tänkt bygga upp en slags "bakhörna" där min bok ska ligga. 

Gestaltning som undersökning

Gestaltning som sociokulturell och tematisk undersökning

Som jag nämnt tidigare baserades min gestaltning på sociokulturella teoridelen om ”att inta den andres perspektiv” som anses vara en av de mest grundläggande teorierna enligt Dewey och Mead. Mead förtydligar det ytterligare då den andres perspektiv inte behöver vara en människa utan även ett djur eller en sak. I nästan alla lärande situationer ingår det en mängd olika perspektiv att ta till sig(Dysthe, 2001 s.126-129). Till exempel i gestaltningsexperimentet fanns det:

·         Andra individers perspektiv t.ex. erfarenheter i form av Dewey och Meads begrepp social. Samt fakta kunskaper men även motiveringen skilde oss åt. Min motivering och kunskap fick mig att reflektera utefter den litteratur jag läst. Mina vänners motivering låg främst i glädjen över att få baka, testa på en ny infallsvinkel och umgås vilket ledde till andra reflektioner.

·         Perspektivet av de fysiska, i gestaltningen var detta t.ex. ingredienser, då vi bakade efter ett italienskt recept (ingen av oss kan italienska) innebar det en tydlig språkbarriär. Därför fick vi gå tillbaka till tidigare erfarenheter som att socker och ägg brukar vispas kraftigt eftersom…osv. Ytterligare perspektiv att ta hänsyn till var beräkningen av mängd socker, mjöl t.ex. är det rimligt att x-antal gram blir såhär många teskedar?  Beroende på vad man har för tidigare erfarenheter är olika delar av en problemlösning lättare och svårare. Den första delen av perspektivlärandet är då individen lär sig hantera redskap, den andra är kvalitén av erfarenheten dvs. vad gick bra? Vad kan förbättras? Denna del kallas reflexiv intelligens och är något mer målstyrd.  

·         Verktyg i form av språk. Genom socialt samspel och samtal kunde vi under experimentet konstruera och rekonstruera kunskapen som bakningen gav oss. Dewey och Mead förklarar att denna process ger individerna kontext och samband till framtida situationer (Dysthe, 2001 fr. 126). 

      Gestaltningsarbetet utgick från den sociokulturella teoridelen om ”att inta den andres perspektiv”. Enligt Dewey och Mead är detta en av de grundläggande processerna för att nå kunskap. Alla människor är olika och upplever olika saker även om de befinner sig i samma situation. Detta beror på vad individerna har för tidigare historiska, kulturell, emotionella erfarenheter. Ytterligare spelar vår förmåga till att se sig själv och sitt egenvärde in i vad avläser i en situation. Därmed blir också erfarenheterna något olika trots att situationen är densamma. Via samtal och diskussion kan individerna konstruera och rekonstruera den fakta som situationen har bistått dem med. Denna process ska enligt Dewey och Mead generera kontext och samband för individen (Dysthe, 2001 fr. 126). 

      Enligt läroplanen är det visentligt att skolan ger eleverna möjlighet till att utveckla en förmåga att ”förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar” vidare står det att detta sker genom ”aktivt samspel”(www.skolverket.se, 2011 s.11).  

Gestaltningen kan således anses som en undersökning av den sociokulturella teorin om att inta den andres perspektiv. Vidare utgick den ifrån Deweys fem punkter i läroprocessen. Processen tar avstamp i en problembaserad frågeställning för att i steg två definiera problemet. Vidare försöker individen, individerna finna olika lösningar för att sedan analysera och utvärdera de lösningar vi hittade såväl som utfallet av de olika lösningarna som man gemensamt kom fram till. Dewey ansåg att individerna med detta arbetsmetoden skulle kunna gå tillbaka och göra nya försök och finna alternativa infallsvinklar och lösningar (Dysthe, 2001 s.134-136). 

I tematisk undervisning skriver forskaren Jan Nilsson om fördelen med att låta eleverna utgå ifrån en problembaserad frågeställning. Att elevernas förmåga till att vidareutveckla och sätta kunskapen i annan kontext ökar. Vidare upplever han att elever med svårigheter inom ett visst område lättare kan ta till sig den nya kunskapen.Läroböckerna förlorar härmed sin huvudroll det som istället tar över är elevernas egna val av tema. Undervisningen som tar plats sker istället parallellt ex svenska, religion, etik.  (Nilsson, 2007 s. 21-22).

hämtat från Bergqvist, R. (2012) Ämnesöverskridande undervisning hämtat den 2012-05-19 

Torta al cioccolato...